Hem › Forum › Övriga frågor › Egna upplevelser › Djur och barn
- Detta ämne har 9 svar, 4 deltagare, och uppdaterades senast för 7 år, 10 månader sedan av Mari.
-
FörfattareInlägg
-
10 januari, 2017 kl. 11:40 #1884Jane LyzellModerator
Så här såg min barndom ut – jag hade mer kontakt med djuren en människor <3 – så fin bild <3 Bilden berörde mig in i själen <3
Min första hund var schäfer sen hade vi st,Bernard……sen blev de fler o fler- schäfer kom till oss i mitt barndomshem satt på vår trapp i 3 dygn innan vi kom hem(berättade grannarna) Lorry en fantastisk hund som valde oss till ägare <3
Vad synd bilden är rörlig på fb men inte här , synd, men den är fin en då 🙂
- Detta ämne redigerades för 7 år, 10 månader sedan av Jane Lyzell.
- Detta ämne redigerades för 7 år, 10 månader sedan av Jane Lyzell.
10 januari, 2017 kl. 11:49 #1887Inga-Lill JohanssonMedlemJag har också alltid haft ett gott förhållande till djur av olika slag. Allt från guldhamster till hästar. Om man är ledsen är djuren otroliga tröstare. De ställer inga krångliga frågor utan finns bara där.
10 januari, 2017 kl. 11:57 #1888Jane LyzellModeratorExakt Inga-Lill snacka om bästa kompisar de är i vått och torrt <3
10 januari, 2017 kl. 12:18 #1890Inga-Lill JohanssonMedlemHade också i min tidiga barndom en mer oförklarlig upplevelse av en hund. Vi hade ingen hund i familjen ska jag väl säga. Men jag var nog fyra el fem år när detta hände. Jag var ganska rädd av mig och drömde mycket egendomligt när jag var i den åldern, och då brukade jag krypa över och sova bredvid min mamma. När detta hände låg jag vid min mammas sida på utsidan av sängen och det var ett svagt ljussken från hennes väckarklocka och i det såg jag att det stod en stor svart hund vid sängen. Det konstiga var att jag blev inte förvånad och inte rädd utan sträckte ut min hand och kände den varma lurviga pälsen och sen försvann hunden o jag somnade. Ska också tillägga att jag vid den tiden var väldigt rädd för hundar alltså levande hundar.
10 januari, 2017 kl. 12:53 #1891Jane LyzellModeratoraha, Härligt du har en andehund som vakar över dig sen barn – har du sett den i vuxen tid ?
- Det här svaret redigerades för 7 år, 10 månader sedan av Jane Lyzell.
10 januari, 2017 kl. 13:08 #1893Inga-Lill JohanssonMedlemJag har numera en levande svart hund! Men kan nog säga att jag vid något tillfälle har anat något svart på låg nivå vid mina ben, men bara i ögonvrån och väldigt snabbt. Annars är jag nog mest uppmärksam för lukter av olika slag, såna jag känner igen från personer som inte lever längre. Och jag scannar även in andra människors sinnesstämningar både levande o döda!
10 januari, 2017 kl. 14:53 #1895Jane LyzellModeratorspännande 🙂
12 januari, 2017 kl. 05:18 #1934Mia Maria RosenqvistDeltagareJag ser ju vår andekatt men bara för en halv sekund. Jag ser också döda människor men tjofs så är de också borta. Varför har de så bråttom, jag skulle vilja att vi fick sitta vid bordet och fika och prata tillsammans. Nu har jag vid tre tillfällen också sett en lite röd stuga med vita knutar. Det har kanske inte med andekatten att göra men jag skriver det ändå ifall någon vill säga nåt om det. Jag klarar inte av att göra en ny tråd just nu men det sista skulle väl passa någon annanstan.
12 januari, 2017 kl. 12:49 #1935Jane LyzellModeratorMia Maria det handlar nog troligen mer om din egen utveckling en deras, kanske bådas 😉
Det är ju upp till dig hur mycket du vill utveckla dina gåvor för att kunna se och ha den där konversationen vid köksbordet – de visar dig glimtar för du ska förstå det finns mer att utforska. Huset borde du har svar på själv vad det står för, vad kommer du att tänka på ?
Hus står ju ofta i drömmar för din egen kropp
//Jane
16 januari, 2017 kl. 17:55 #2017MariDeltagareÄlskar alla djur ! Otroligt vacker bild ❤
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.