- Detta ämne har 4 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast för 7 år, 10 månader sedan av
.
-
Inlägg
-
Vi satt vid köksbordet och åt då min då 3årige dotter säger att hennes kusin har ont i armen detta pågår sedan i ca tre veckor. När vi sedan pratar med släkten får vi reda på att kusinen brutit armen för några veckor sedan. Hur kunde hon veta detta kusinen bor. Utomlands ingen här i Sverige kunde veta detta. En annan dotter hade ett barn i sin garderob hon har sen sett saker/andar många gånger. Nu är det min son som är sex. Vi sitter och tittar på bolibompa när han lägger sin hand fem cm över min arm och säger mamma det blir varmt i handen när man gör såhär jag bara ❓ kan det vara så att han kan hela i framtiden. Kan så många i familjen ha dessa govor/Eva
Hej!
Självklart kan så många i en familj ha “gåvor”. Vems liv kan man egentligen inte kalla för en “gåva”, vi är alla unika?
Om jag var du skulle jag inte dramatisera det hela alls, utan lyssna uppmuntrande på det som sägs (det är att vara ett stöd) acceptera upplevelserna (inte allt är sant och inte allt är osant) och inte pressa några svar. Barn är barn och måste få utvecklas på så många sätt. Små barn (först upp till tre och sedan upp till sexårsåldern) brukar ha lättare att vara i denna riktiga värld där de också kan uppleva världen på så många sätt. De har inte hunnit lära sig av omvärlden vad som är accepterat att veta och känna eller hur man beter sig. Så jag tänker att det är fint om de vuxna kan hjälpa till att vara ett stöd där i barnens upplevelser och inte skrämmas eller lägga locket på (eller för den delen lyfta upp på piedistal).
I min familj märks tydligt vilka barn som “känner, vet, ser eller hör lite extra”. Men det är deras val hur de senare kanaliserar, tar sig an detta. För vissa (som blir rädda) behöver man vara ett extra stöd. Men det verkar det inte vara några som är i det du beskriver? Du verkar ha fina barn!Absolut kan flera i familjen vara mediala eller mediumistiska 🙂 Johanna har skrivit ett bra svar om det Eva.
Och just i åldern från nyfödd upp till c.a 6-7 år ålder är barnen som mest öppna andligen och har en naturlig kontakt med andliga sinnen och sina gåvor – som de sen kan utveckla i vuxen ålder om de vill det då – du som vuxen kan skriva ned deras upplevelser och spara det för dem i vuxen ålder och ge dem det som en gåva att minnas.
Försök även minnas dina egna upplevelser som barn så ska du se att du själv haft liknande .
Behandla barnens upplevelser naturligt precis så som Johanna skriver
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.