Att vara stark som medium, varsel och att hjälpa upprivna själar

[Johanna Hellsten]

Jaha, då ska vi se, är inte inne här så ofta men fick ett ryck att skriva (ska ju egentligen städa, så det är nog inte så konstigt om man gör annat).

Såg just en dokumentär om Laleh och Utöya-katastrofen på Svt. Idag får vi ju alla uppleva hur våld och rädslor uttrycker sig över världen gång på gång, men när Breivik kom till Utöya i Norge var terrordåd fortfarande inte en “vardaglig” (missförstå mig rätt av ordvalet) del i allas våra medvetanden. Det var nog också lite nytt för mig att medialt få uppleva en fruktansvärd händelse som involverade så många människor.
Av dokumentären blev jag påmind om de fruktansvärda varslen jag hade inför katastrofen. Jag fick kort och gott uppleva den skräck som några av barnen kom att uppleva och jag såg även gärningsmannen i ansiktet före dödsögonblicket (ögonblicken). Men hur ska man som person förstå vad som sker, när och var det kommer att ske, och dessutom vara så gott som maktlös att förhindra något? Ett av offren kontaktade mig även från andra sidan, i panik och ovillig att acceptera det hemska som just inträffat och fortfarande pågick (nämner inga namn här men pojken lämnade sitt fullständiga namn och jag identifierade det senare i listorna). Det är här jag tänker att detta varsel skiljer sig ifrån andra jag personligen haft. Det skiljer sig åt från andra eftersom jag både i förväg förbereddes på vad som komma skulle, och direkt efter fick ta hand om en uppjagad pojkes själ som just fått lämna sin fysiska kropp, då dådet skett. I andra varsel har jag inte på lika tydligt sätt hjälpt de inblandade sörjande personerna efteråt.
Att förberedas medialt igenom varsel, att så att säga ställa in sin kanal på något som kommer att ske, kan kanske på så sätt hjälpa offren eftersom man då är beredd att med sin mediala närvaro stötta i krissituationen och ta hand om de nyss avlidna människornas upprivna känslor. Det behövs säkerligen vara flera som hjälps åt att bemöta offrens känslor och bära deras trauman, då det sker. Kanske är det därför man som medium får varsel och i känslan får veta, så att en kris antingen kan förhindras eller för att de oroliga själarna skall ha någon att omedelbart få komma till med sina upprivna känslor, i trygghet och ro? Nu förstår jag att det är många krafter som mobiliseras i sådana katastroflägen. Men ändå, är det inte något fantastiskt att få arbeta som jourhavande (medial) medmänniska, som en bro för kommunikation mellan “levande och döda”?

Min tro som medial och med den högsta, ärliga viljan till att användas som medium där det behövs som mest, i de mörkaste gränder (för att använda en rejäl klyscha) få sprida ljuset, och där man får ställa sig i tjänst att hjälpa till att hela brustna hjärtan, skapa trygghet och länka kärleksbanden mellan de åtskilda själar som finns på bägge sidor av livet, är det som gör det hela möjligt. Tror jag. Jag tror att det är därför man som medium används på detta sätt, för att väga upp mitt i mörkret, och ibland få ta hand om offren på bägge sidor. Då dåd eller annat inträffar i världen behövs alla goda krafter, tankar och känslor mobiliseras som motvikt mot det tunga. Det ligger något i talesättet att tro kan förflytta berg. Tankar och känslor är reella, och de är kraftfulla verktyg.

Jaha, det var en liten utläggning. Att vara född med öppenhet medialt och mediumistiskt kräver sålunda ett starkt psyke. Man prövas gång på gång för att se om styrkan och karaktären att kunna bära många människors öden och själv stå stadigt kvar, om den råstyrkan finns där hos mediet, tänker jag. Det är verkligen inte alltid rosaskimrande och änglalikt. Men ack så hjärteöppnande att få hjälpa till i kärlek.

[Jane Lyzell]

Tack Johanna – För ett berörande inlägg – ja varsel är inte lätt förstå sig på och särskilt inte dessa där man får vara medhjälpare. Varsel är ett gissel anser jag det är att för det mesta bara beskåda och inte kunna göra något åt det – en rest produkt som vi medium har enligt ande vännerna – så vi ska förstå vår medialitet och söka vidare – Vi ska se . vi ska förstå men vi får inte ingripa  i förväg, tyvärr

Som att se framtida händelser live……..

Jag gillar inte varsel just för man inte kan förhindra dem ….. och de är oftast plågsamma bilder

[Författare]

Inlägg